Olycklighet i det militära

Psykologisk hjälp här, jag har varit i det militära i nu nästan 4 månader och hade en av de bästa perioderna i mitt liv i boot camp. Sen var jag över till Rygge på kurser som varade en månad. Där blev jag placerad i en ny trupp av bara främlingar.Detta var ett litet problem de första dagarna men det var smärtfritt på ett par dagar. Men sedan jag avslutat kursen och överfördes till service platsen.Sedan dess finns det bara har gått ner. Jag har blivit mer och mer deprimerad och deprimerad och jag kan inte äta eller sova och jag har problem med att få mig saker. Efter en veckas tid började jag kräkas så jag skickades på sanitet, där jag låg i två dagar varpå jag såg skickades tillbaka. Sedan samma sak hände igen samma dag så jag skickades tillbaka. Där talade jag med en läkare och min chef varpå läkaren förklarade mig ikek tjänsten åstad där och då, och efter en pratstund med min chef, vi kom överens om att jag skickades hem på semester i en vecka. Här lämnar jag tydligt att jag inte kunde fortsätta och att jag skulle byta serviceställe. Han respekterade detta och de bör ha ett möte om detta medan jag var borta. Nu kommer jag tillbaka igen, och de som hände var att jag fick rätt tillbaka till samma.Jag talade med en officer i dag sa att de skulle höra några andra serviceställen om det fanns någon som skulle byta med mig, vilket är väldigt små kjangs för. Jag får svar på detta citat systemet nästa vecka. Sen var jag kastades rakt in i densamma. Detta var som ett slag och jag var kvar helt hjälplös och och samma symptom inträffade på igen. Kan inte äta, sova, ha ständig kräkningar kan bara hålla gråter tillbaka och ett allmänt obehag som är obeskrivlig. Jag har kommit fram till att orsakerna till detta är främst de människor jag är med här. De är osmaklig. Det är lite svårt att förklara, och det hela är lite abstrakt sak, men det är en blandning av det, att det är långt borta och att det finns en allmänt mörk och sorglig plats. Det andra är att denna franchise stenar arbetar med skift, dvs att jag är bara med dessa samma människor (11 st) till 3 veckor i rad, och endast dessa, vi är i samma lokala ständigt tillsammans. Jag känner att jag inte kan hantera detta längre och jag känner mig helt hjälplös. Ska jag vänta på ett möjligt svar från officeren varpå jag nog bli besviken, eller ska jag gå till doktorn / psykolog och prata med dem i följd? Tack på förhand för ditt svar!

Elly , 15.11.2011

Nyckelord: olycka, militär, försvar

Kommentarer från läsare

Detta berättar läsare om "Olycklighet i det militära ":

Elias (15.11.2011)

Verkar det som om du har en bra chans att fly militär.Dessutom känner jag igen mig i det du säger, det är konstigt många motbjudande människor i det militära. Inte representerar samhället så jag vet allt. Eller är det en sorts mass suger ning som förvandlar vanliga människor i dessa motbjudande varelser, jag vet inte. Om du tappar bort, ska du vara glad. Det är bara nonsens att arbetsgivaren senare i livet att titta på om du har varit i det militära som något positivt.De ser lika positivt om du var en av de smarta som kom undan, om det var en uppriktig orsak eller inte de bryr sig lite om. Militär tar ett år av ditt liv, och det finns bara ett fåtal positioner där du verkligen kan få fördelen av att vara i det militära. Jag menar, de flesta i första Tjänsten fungerar med nonsens från början till slut.Man kan lika gärna arbeta på en syfabrikk i Asien. Eller vapenvägrare på dagis, av den anledningen, men med alla medel, du lyckas undvika det militära, du borde vara glad. Det drivs av ett gäng jokrar, de vet vad krig är och har ett bra grepp om krig och hur landet kan vara motiverade, men de har funnit ut hur att fungera optimalt i det svenska civilsamhället? Nej!  Många har svårt att i det militära, är du inte ensam. De flesta som inte trivs upptäcker snart att de inte vill vara där och säga tack och farväl. Jag tror att med lätthet kan göra bra.

Filip (15.11.2011)

Först och främst, tack för ditt svar. Det du skriver här gav mig en mycket lätt känsla väger ångrar senare, som en självklarhet är det omöjligt att se det här nu. Den militära cv är något jag har verkligen ses som en mycket bra sak att ha. Men det betyder inte kompensera för hur ovänlig jag har det här nu, och ju mer jag tänkte på det så det har allt mindre betydelse.  Jag hoppas bara att läkaren tar mig på allvar nu.

Viktor (15.11.2011)

Först och främst, tack för ditt svar. Det du skriver här gav mig en mycket lätt känsla väger ångrar senare, som en självklarhet är det omöjligt att se det här nu. Den militära cv är något jag har verkligen ses som en mycket bra sak att ha. Men det betyder inte kompensera för hur ovänlig jag har det här nu, och ju mer jag tänkte på det så det har allt mindre betydelse.  Jag hoppas bara att läkaren tar mig på allvar nu.

Melker (29.11.2011)

Hej  Tips här; Läs arbetsrätten och finna sektioner som är till din hjälp. Gå sedan till läkare eller personalansvarig och prata med dem igen. Utnyttja arbetslagen, det är en anledning till varför det är gjort. Det säger en hel del som vi inte vet, men ge oss rättigheter. MVH  okänt

Cornelia (05.08.2013)

Vad har hänt sedan dess?Jag är i samma situation just nu. Har ingen aning om vad jag ska göra.

Skriv ett svar

Kan du hjälpa person som skriver det här inlägget? Kanske du har varit i liknande situation själv, eller på annat sätt inte vet något om ämnet? Svara på här:

Namn eller smeknamn

captcha

Spam check
← Ange alla fyra karaktärer i bilden.

Relaterade psykologiska ämnen

Här är några relaterade psykologiska ämnen.

Gratis psykologisk hjälp över Internet!

psykologAnvänd Psykolog Sverige när du vill ställa frågor och dela dina erfarenheter och tips om psykiska sjukdomar. Tjänsten är anonym och kostar ingenting.

Du kommer att få psykologisk hjälp i form av feedback, råd och tips från andra som använder denna webbplats. Vissa kan ha upplevt några av samma som du, eller de har professionell kunskap som de kommer att dela med dig.

Dela dina erfarenheter. Var anonym. »